Inskolningen av Adam på föris tar lite längre tid än vad personalen trodde från början. I måndags och tisdags gick det jättebra och han verkade trivas. Men i onsdags var det som att han förstod att han snart skulle bli lämnad ensam där och blev som ett plåster på Magnus. Hela dagen var han missnöjd och ville bara vara i Magnus famn. Även igår var det likadant. Idag lämnades han själv för första gången och han blev förtvivlat ledsen. Han låg och snyftade på golvet tills han somnade av utmattning. Stackars liten! Det värker förstås i hjärtat som förälder när man vet att ens barn är ledset. Men både vi och personalen på förskolan tror att detta trots allt kommer att gå bra. Han behöver bara lite mer tid än de andra barnen. Vi hoppas det går bättre nästa vecka! 
Så snart han är hemma igen är han på sitt vanliga solskenshumör. Här sitter han i morbrors trygga famn och läser.