Adam 2 år!
Direkt efter frukost i morse började han leka med sina nya leksaker. På väg till förskolan idag invigde han den nya ståbrädan till vagnen och tyckte det var jätteroligt. Men på vägen hem var det absolut inte aktuellt att göra något annat än att gå själv...
När vi kom till förskolan i morse förkunnade Adam till såväl personalen som barnen "grattis Adam två år!" Det gäller att instruera folk så att man säkerställer att man blir firad helt enkelt! Roliga gullunge!
När jag hämtar och lämnar Adam på förskolan, kommer alltid ett antal flickor fram till vagnen och vill klappa på och prata med Arvid. Intressant nog är det aldrig någon pojke som gör detsamma...
Vid hämtning idag hade vi fyra söta små tjejer runt vagnen. En av dem tog Arvids giraff och började leka med den. Genast var Adam vid hennes sida och sa till henne att det var Arvids leksak. Det ville hon dock inte lyssna på utan gick iväg med den. Adam gick efter och när hon började springa vände sig Adam mot mig, nu nästan med gråten i halsen, och utbrast "mamma-Arvids!" precis som om han ville säga till mig "gör något, hon tar ju hans giraff"! Sedan sprang han efter henne. När en av pedagogerna såg detta gick hon och pratade med barnen och sa att leksaken tillhörde Adams lillebror och att de skulle lämna tillbaka den. Adam blängde på flickan och ryckte giraffen ur handen på henne och sprang sedan hela vägen tillbaka till vagnen. Väl där sa han bestämt "Arvids" och satte den i handen på honom.
Gulliga Adam! Det var första gången jag såg en beskyddarinstinkt hos honom gentemot sin lillebror! Så sött och som mamma blev jag väldigt stolt över honom. Jag hoppas verkligen att jag kommer att få uppleva många sådana tillfällen under åren.